Biokol i Jönköping – för naturen, klimatet och människorna

Biokol i Jönköping – för naturen, klimatet och människorna

Genom att göra biokol kan vi minska halten av koldioxid i atmosfären, öka jordens bördighet och minska sårbarheten för långvarig torka. Förutsättningarna för biokolsproduktion i Jönköping undersöks under projektets gång.

Projekt

Genom att göra biokol kan vi minska halten av koldioxid i atmosfären, öka jordens bördighet och minska sårbarheten för långvarig torka. Biokol har en positiv effekt på markstruktur, bördighet och vattenhållande förmåga. Hur stor effekten är varierar med markens egenskaper. De positiva effekterna är tydligast på sandjordar. Biokolet kan före spridning ”laddas” med näring för att ge gödning.

Biokol kan säljas som en säker form av klimatkompensering, för biokol gör utan tvekan långsiktig klimatnytta. Om vi samtidigt kan garantera att råvaran gör naturvårdsnytta skulle biokol kunna säljas som den i särklass tryggaste klimatkompenseringen med många positiva bieffekter på landskapet och i lokal ekonomi. Det skulle dessutom göra det möjligt för företag och andra i länet och närområdet att klimatkompensera lokalt. Klimatkompensering genom biokol blir inte den billigaste formen av klimatkompensering, men den säkraste. Bilden nedan visar hur biokol kan minska halten koldioxid i atmosfären.

Biokol kan göras av all form av biomassa men i det här projektet ska vi i första hand titta på möjligheterna att använda trä från trädgårdar och naturvårdsinsatser i skogar och hagar. Biokol tillverkas genom en process som kallas pyrolys. Det innebär att de stora molekylerna i träet (cellulosa och lignin) skakar sönder till gaser och biokol när de hettas upp i syrefri miljö.  I biokolet finns förutom kolatomer, aska och bundna kväveatomer. Gaserna förbränns vanligen genom att luft får komma till och ger värme som driver pyrolysen vidare. Värmen kan användas i till exempel fjärrvärme. Det går också att låta förbränningsgaserna passera en generator för att göra el.

Som visas i bilden omvandlas ungefär hälften av kolatomerna i biomassan till biokol och hälften förbränns. Biokolet som sedan sprids på åker eller i skogsmark är stabilt och omvandlas inte på tusentals år – kolatomerna återgår alltså inte till atmosfären. Om vi gör 1 kg biokol så gör vi det av trä som tagit upp 2 kg kolatomer får luften. Endast 1 kg går tillbaka till luften.

I projektet undersöks förutsättningarna för tillverkning av biokol i Jönköping i kombination med försäljning av klimatkompensation. Marknaden för klimatkompensering kan vara både lokal och global. Det finns aktörer som hellre klimatkompenserar lokalt än någonstans långt bort där det är svårare att kontrollera effekten men det finns också dom som gärna kompenserar globalt och letar efter projekt där klimatkompensationen gör odiskutabel nytta för klimatet, miljön och hållbar utveckling i stort.

Samarbetsparter är Refarm Linné, Jönköpings Energi, Länsförsäkringar Jönköping, LRF, Vätterhem och Biosfärområde Östra Vätterbranterna.

För frågor kontakta projektledare Stefan Lundvall, Refarm Linné, 0705 589 95 16, stefan@lundvallsdiverse.se

 

Finansiärer

  • Jönköpings Energi
  • Länsförsäkringar Jönköping
  • LRF Jönköping
  • Vetterhem
  • Kontakt

    E-Post: stefan@lundvallsdiverse.se
    Projektledare: Stefan Lundvall
    Statdatum: Juni 2019
    Slutdatum: Mars 2020
    Projektets status: Pågående